Svensk ordbok 2009, webbversion

dra me´d sig verb drog dragit, pres. drar drag·it1föra eller släpa med sig NollJFRcohyponymorsakacohyponymföranleda det är bäst att inte dra med sig för mycket bagage○äv. bildligthan drog med sig konkurrenten i fallet vid konkursendra med sig ngn/ngtsedan 15542med­föra ngt (vanligen o­önskat) Nollden ena ut­giften drar den an­dra med sigdra med sig ngtsedan 1559